Ett kreditkort för studenter är samma sorts kort som alla andra, men frågan är oftast om du kan bli beviljad ett. Svaret beror på om du har en inkomst vid sidan av studierna. Studiemedel från CSN räknas normalt inte som inkomst vid en kreditprövning, eftersom varken bidraget eller lånet är skattepliktigt. Har du extrajobb eller sommarjobb ökar chansen betydligt. Här går vi igenom kraven, varför avslag sker och när ett kort faktiskt är värt att ha.
Räknas CSN som inkomst vid en kreditprövning?
Normalt inte. Studiemedel är inte skattepliktig inkomst, och därför räknar de flesta kortutgivare inte in det när de bedömer din betalningsförmåga. Det är den enskilt vanligaste orsaken till att studenter får avslag.
Det finns undantag. Enstaka banker har egna studenterbjudanden där studiemedel vägs in, men de kräver då ofta att du flyttar ditt studiemedel till banken i fråga. Vissa långivare ser också CSN som positivt i helhetsbedömningen även om det inte räknas som inkomst, eftersom det ändå säger något om din löpande ekonomi.
Här uppstår en konflikt som är lätt att missa. Kortutgivaren vill se en så hög inkomst som möjligt, men tjänar du för mycket vid sidan av studierna minskar studiemedlet. Gränsen kallas fribelopp och ligger 2026 på 114 676 kr per kalenderhalvår vid heltidsstudier under 20 veckor, alltså omkring 19 100 kr i månaden. Tjänar du mer än så minskas både bidrag och lån med 61 procent av det överskjutande beloppet.
Två detaljer gör det extra viktigt att räkna rätt. Det är hela kalenderhalvårets bruttoinkomst som räknas, så ett välbetalt sommarjobb slår igenom även om du inte studerade då. Och CSN kontrollerar inkomsterna i efterhand, vilket kan leda till ett återkrav som ska betalas inom 30 dagar. Att öka arbetstiden enbart för att bli beviljad ett kreditkort kan alltså kosta betydligt mer än kortet ger.
Vilka krav måste du uppfylla?
Kraven varierar mellan utgivare, men några punkter återkommer nästan alltid. Uppfyller du inte dem är sannolikheten för avslag hög.
| Krav | Vad som gäller | Om du inte uppfyller det |
|---|---|---|
| Ålder | Minst 18 år, vissa kort kräver 20 år | Avslag, inga undantag görs |
| Inkomst | Stabil och dokumenterad inkomst utöver CSN | Vanligaste orsaken till avslag |
| Betalningsanmärkning | Får normalt inte finnas | Avslag hos de flesta utgivare |
| Obetald inkassoskuld | Får inte finnas | Avslag även utan anmärkning |
| Folkbokföring | I Sverige, ofta de senaste 36 månaderna | Avslag, drabbar ofta inflyttade |
En detalj förtjänar särskild uppmärksamhet. Flera utgivare kräver att du har varit folkbokförd i Sverige de senaste 36 månaderna, inte bara att du är det idag. Har du nyligen flyttat hit eller varit skriven utomlands under utbytesstudier kan det ensamt leda till avslag, oavsett hur god din ekonomi är.
Om inkomstkravet är det värt att veta att utgivarna sällan anger någon exakt summa. Bank Norwegian skriver till exempel bara att du ska ha en stabil och dokumenterad inkomst, och sätter kreditgränsen individuellt utifrån en helhetsbedömning av inkomst, skulder och betalningshistorik. Siffror som 100 000 kr per år förekommer i jämförelser men är uppskattningar, inte publicerade krav. Slutsatsen för dig är ändå densamma: någon form av inkomst utöver studiemedlet behövs.
En sak är värd att veta innan du ansöker. Kreditprövning är obligatorisk enligt 12 § konsumentkreditlagen, som anger att krediten får beviljas endast om du har ekonomiska förutsättningar att fullgöra ditt åtagande. Det finns alltså inga kreditkort helt utan prövning, och påståenden om motsatsen stämmer inte. Däremot kan det skilja sig vilket kreditupplysningsföretag utgivaren använder.
Buffert på sparkonto mot kredit på kort
Det vanligaste argumentet för ett kreditkort som student är att ha något att falla tillbaka på när tandläkaren eller den trasiga datorn dyker upp. Behovet är verkligt, men kredit är sällan det bästa sättet att lösa det.
En buffert på ett sparkonto kostar ingenting att använda och kan inte växa till en skuld. En kredit gör precis tvärtom: den känns gratis vid köpet och kostar först när fakturan kommer. Har du utrymme att spara även små belopp varje månad är det nästan alltid ett bättre skydd än en kreditgräns.
Det betyder inte att kreditkort är fel för alla studenter. Har du stabil sidoinkomst, betalar hela fakturan varje månad och vill ha kortets köpskydd och möjlighet att hyra bil eller boka hotell, då fyller det en funktion.
Det farligaste med ett kreditkort är att bara betala minimibeloppet. Säg att du har en skuld på 5 000 kr på ett kort med 22 procent i ränta och betalar minimibeloppet, alltså omkring 3 procent av skulden och lägst 200 kr. Då tar det ungefär 34 månader innan skulden är borta, nästan tre år, och du har då betalat omkring 1 750 kr i ränta. Det motsvarar 35 procent av det du ursprungligen handlade för.
När lönar sig ett kreditkort som student?
Svaret hänger på en enda fråga: kan du betala hela fakturan varje månad? Kan du det är kortet räntefritt och du får förmånerna gratis. Kan du inte det blir kortet dyrt, och dyrast för den som har minst marginal.
Går du i tankar om att ansöka är det värt att först räkna på din månadsbudget. Klarar den inte en oväntad utgift på några tusen kronor är det bufferten som behöver byggas, inte kreditgränsen.
Varje ansökan innebär en kreditupplysning som syns för andra långivare. Flera ansökningar på kort tid kan i sig sänka din kreditvärdighet och göra det svårare att bli beviljad. Läs kraven först, ansök hos en utgivare vars krav du faktiskt uppfyller, och ansök om en låg kreditgräns.
Vad kan du göra om du får avslag?
Ett avslag är inte permanent, och orsaken går ofta att åtgärda. Du har dessutom rätt att få veta varför. Enligt konsumentkreditlagen ska kreditgivaren snarast underrätta dig om orsaken till avslaget, och berodde det på uppgifter från en extern databas ska du få veta vilka uppgifter det gällde och vilken databas som användes. Fråga efter det, för det är den snabbaste vägen till att förstå vad du behöver ändra.
- Skaffa eller redovisa en sidoinkomst, även ett extrajobb på deltid räknas
- Ansök om en lägre kreditgräns, kravet på inkomst följer ofta kreditens storlek
- Vänta med nya ansökningar så att antalet upplysningar hinner minska i betydelse
- Kontrollera din kreditupplysning så att uppgifterna stämmer
- Använd ett vanligt bankkort under tiden, det fungerar för de flesta köp
Behöver du kortets funktioner för att boka resa eller hyrbil fungerar ofta ett betalkort kopplat till ditt eget konto. Du får då många av fördelarna utan kredit och utan risk att bygga skuld.
Så gör du om du bestämmer dig för ett kort
Väljer du ändå att skaffa ett kreditkort finns några vanor som gör skillnad mellan ett hjälpsamt verktyg och en dyr vana.
- Betala hela fakturan varje månad, aldrig bara minimibeloppet
- Sätt upp autogiro på hela beloppet så att inget glöms bort
- Välj e-faktura, pappersfaktura kostar ofta extra
- Be om en låg kreditgräns, den kan höjas senare om du behöver
- Välj ett kort utan årsavgift så länge din användning är liten
- Använd kortet till planerade köp, inte till att sträcka ut månaden
- Bygg parallellt en buffert på sparkonto
Det du undrar över
Kan man få kreditkort som student?
Ja, men det kräver normalt en inkomst vid sidan av studierna. Studiemedel från CSN räknas sällan som inkomst vid kreditprövningen eftersom det inte är skattepliktigt. Har du extrajobb eller sommarjobb ökar chansen betydligt. Utgivarna anger sällan någon exakt inkomstgräns utan gör en helhetsbedömning av inkomst, skulder och betalningshistorik.
Räknas CSN som inkomst?
Normalt inte, eftersom varken studiebidraget eller studielånet är skattepliktig inkomst. Enstaka banker väger in studiemedel inom sina egna studenterbjudanden, men kräver då ofta att du flyttar studiemedlet till banken.
Finns det kreditkort utan kreditprövning?
Nej. Enligt konsumentkreditlagen ska kreditgivaren pröva om du har ekonomiska förutsättningar att klara åtagandet, och krediten får beviljas endast om du har det. Konsumentverket kan ingripa med varning och sanktionsavgift mot den som brister i detta. Däremot skiljer det sig vilket kreditupplysningsföretag som används, och alla använder inte UC.
Vad händer med kortet om jag börjar studera?
Har du redan blivit beviljad ett kreditkort brukar det inte hända något, eftersom utgivare sällan gör en ny kreditprövning på befintliga kunder. Sköter du dina betalningar kan du använda kortet som vanligt, men en höjning av kreditgränsen kan bli svår att få.
Faktagranskad mot Uppgiften att studiemedel normalt inte räknas som inkomst vid kreditprövning bygger på att varken studiebidrag eller studielån är skattepliktig inkomst. CSN anger på sin egen webbplats att de inkomster som ska tas upp vid ansökan om studiemedel är skattepliktiga inkomster från inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital, vilket studiemedlet självt inte tillhör. Uppgiften om fribelopp om omkring 114 000 kr per kalenderhalvår vid heltidsstudier avser 2026 och kontrolleras hos CSN eftersom beloppet ändras. Kraven är hämtade från kortutgivarnas egna villkor. Bank Norwegian anger på sin webbplats att den som ansöker ska vara minst 18 år, ha varit folkbokförd i Sverige de senaste 36 månaderna och sakna betalningsanmärkningar och obetalda inkassoskulder, samt ha en stabil och dokumenterad inkomst. Banken publicerar ingen exakt inkomstgräns utan sätter kreditgränsen individuellt efter en helhetsbedömning. Uppgifter om bestämda inkomstnivåer som förekommer i jämförelser är därför uppskattningar och inte publicerade krav. Att kreditprövning är obligatorisk följer av 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846), där det anges att näringsidkaren ska pröva konsumentens ekonomiska förutsättningar och att krediten får beviljas endast om dessa finns. Enligt 13 § ska konsumenten underrättas om orsaken till ett avslag och om vilken extern databas som använts, och enligt 57 § kan Konsumentverket meddela varning och sanktionsavgift vid bristande kreditprövning. Räkneexemplet är beräknat utifrån en skuld på 5 000 kr med 22 procent nominell årsränta och en minimibetalning på 3 procent av skulden, dock lägst 200 kr, vilket är en vanlig villkorsnivå på svenska kreditkort, och ger 34 månader till skuldfrihet och omkring 1 750 kr i sammanlagd ränta. Krav och räntenivåer är färskvara och kan ändras.
Bra att veta: Kreditkort 365 är en oberoende informations- och jämförelsetjänst och inte en bank eller kortutgivare. Vi ger allmän information, inte individuell rådgivning. Ett kreditkort innebär en kreditprövning, och att låna kostar pengar. Betalar du inte hela fakturan i tid tillkommer ränta, och uteblivna betalningar kan leda till en betalningsanmärkning som försvårar att hyra bostad och teckna abonnemang. Har du frågor om ditt studiemedel vänder du dig till CSN. Behöver du hjälp med din ekonomi finns kostnadsfri budget och skuldrådgivning i din kommun, som du hittar via Konsumentverket.