Kreditkort som är lätta att få har lägre krav på inkomst, anställningsform och kreditvärdighet än andra kort. Det finns dock ett samband som sällan skrivs ut: ju lättare ett kort är att bli beviljad, desto större risk tar utgivaren, och den risken prissätts. Lägre krav betyder därför oftast högre ränta. Här går vi igenom vad det kostar i kronor och vad som konkret höjer din chans att bli beviljad.
Varför är vissa kort lättare att få?
Skillnaden ligger i hur utgivaren bedömer risk. Vissa anger ett inkomstkrav, ofta någonstans kring 125 000 till 150 000 kr per år, medan andra inte anger någon minimiinkomst alls utan gör en helhetsbedömning av din ekonomi.
Kort utan uttalat inkomstkrav beviljas därför oftare, men det betyder inte att prövningen uteblir. Kreditprövning är ett lagkrav, och kredit får beviljas endast om du har ekonomiska förutsättningar att klara åtagandet. Skillnaden är var utgivaren drar gränsen, inte om den prövar.
Låga krav mot låg kostnad
Det här är sidans viktigaste avsnitt, eftersom de två sällan går ihop. Flera kort sätter räntan individuellt utifrån din kreditvärdighet, vilket gör sambandet mätbart.
Ett kort med individuell ränta i spannet 9,74 till 21,90 procent, på en utnyttjad kredit om 20 000 kr.
- God kreditvärdighet, 9,74 procent: 162 kr i månaden, 1 948 kr på ett år
- Svag kreditvärdighet, 21,90 procent: 365 kr i månaden, 4 380 kr på ett år
- Skillnad: 2 432 kr per år, alltså 125 procent högre räntekostnad
Samma kort, samma skuld, men mer än dubbelt så dyrt för den som har minst marginal. Det är så risk prissätts.
Slutsatsen är obekväm men viktig. Den som lättast blir beviljad ett kort är också den som betalar mest för att använda det. Kortet är fortfarande gratis om du betalar hela fakturan varje månad, men blir dyrast av alla om du inte gör det.
Behöver du låna över längre tid är ett kreditkort sällan rätt verktyg. En skuld om 20 000 kr på ett kort med 22 procents ränta kostar omkring 4 400 kr per år, medan samma belopp som privatlån med en ränta kring 9 procent kostar omkring 1 800 kr. Skillnaden är över 2 500 kr per år för samma lånade summa. Ett kreditkort är avsett för korta krediter som betalas av på nästa faktura, inte för långsiktig finansiering.
Vad höjer chansen att bli beviljad?
Flera saker går att påverka innan du ansöker, och de kostar ingenting.
| Åtgärd | Varför den hjälper |
|---|---|
| Ansök om låg kreditgräns | Lägre belopp innebär lägre risk för utgivaren, och gränsen går att höja senare |
| Säg upp oanvända krediter | Beviljade krediter räknas som möjlig skuld även om du inte använder dem |
| Ansök hos rätt utgivare | Uppfyller du kraven redan från början slipper du onödiga avslag |
| Ansök inte brett | Många förfrågningar på kort tid kan i sig sänka din kreditvärdighet |
| Redovisa all inkomst | Även deltid, timanställning och sidoinkomst räknas i bedömningen |
Den första punkten är den mest underskattade. Att begära 10 000 kr i kredit i stället för 50 000 kr sänker risken för utgivaren rejält och ökar därmed chansen till ja. Behöver du mer senare kan du ansöka om en höjning när du har visat att du sköter kortet.
Får du nej har du rätt att få veta orsaken, och om beslutet byggde på uppgifter från en extern databas ska du få veta vilken. Det är den snabbaste vägen till att förstå vad du behöver ändra, och det kostar bara ett mejl eller ett samtal. Ofta handlar det om något konkret som går att åtgärda till nästa ansökan.
När är ett kort inte rätt lösning?
Ibland är det bästa svaret att avstå, åtminstone tills läget förändrats.
Söker du kreditkort för att ekonomin är ansträngd och du behöver överbrygga månaden är kredit sällan lösningen. Den skjuter kostnaden framåt och lägger på ränta, vilket gör nästa månad svårare än den här. Är det så du tänker använda kortet är det värt att först prata med kommunens budget och skuldrådgivning, som är kostnadsfri.
Behöver du bara ett kort som fungerar i vardagen räcker ett vanligt bankkort för nästan alla köp. Det kräver ingen kreditprövning och kan inte skapa skuld. Vill du förstå vad du går miste om utan kredit hittar du en genomgång av skillnaderna i vår jämförelse mellan debetkort och kreditkort.
Så gör du innan du ansöker
En kort förberedelse ger både högre chans till ja och ett billigare kort.
- Kontrollera din egen kreditupplysning innan du ansöker
- Säg upp krediter och kort du inte använder
- Bestäm hur låg kreditgräns du faktiskt behöver
- Läs utgivarens krav och ansök bara där du uppfyller dem
- Jämför den effektiva räntan, inte bara chansen att bli beviljad
- Räkna på vad kortet kostar om du inte kan betala hela fakturan
- Fundera på om ett bankkort täcker ditt faktiska behov
Det du undrar över
Vilka kreditkort är lättast att få?
Kort utan uttalat inkomstkrav, med låg åldersgräns och med hög andel beviljade ansökningar är generellt lättast. Utbudet ändras löpande, och lägre krav innebär ofta högre ränta, så jämför alltid den effektiva räntan innan du väljer kort efter hur lätt det är att få.
Betyder lätt att få att kortet är sämre?
Inte nödvändigtvis sämre, men oftast dyrare om du delbetalar. Utgivaren tar större risk och prissätter den, ofta genom individuell ränta där den med svagare kreditvärdighet får en högre räntesats. Betalar du hela fakturan varje månad spelar räntan däremot ingen roll.
Hur ökar jag chansen att bli beviljad?
Ansök om en låg kreditgräns, säg upp krediter du inte använder, redovisa all din inkomst och ansök bara hos utgivare vars krav du faktiskt uppfyller. Undvik att ansöka brett, eftersom många förfrågningar på kort tid kan sänka din kreditvärdighet.
Kan jag få kreditkort med betalningsanmärkning?
Det är svårt, eftersom de flesta utgivare kräver att anmärkningar saknas. En anmärkning syns dessutom oavsett vilket kreditupplysningsföretag som används. Är ekonomin ansträngd är kostnadsfri budget och skuldrådgivning i din kommun en bättre startpunkt än en ny kredit.
Faktagranskad mot Att kreditprövning alltid ska ske följer av 12 § konsumentkreditlagen (2010:1846), där det anges att kredit får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande, och enligt 13 § ska konsumenten underrättas om orsaken till ett avslag samt om vilken extern databas som använts. Uppgiften om individuell ränta bygger på att kortutgivaren re:member anger ett individuellt räntespann om 9,74 till 21,90 procent enligt uppgift daterad 2025-07-01 på sin egen webbplats, och flera oberoende genomgångar under 2026 anger att den som har låg kreditvärdighet erbjuds den högre räntan. Samma genomgångar anger att kreditkort som är lätta att få ofta har höga räntor och att ett privatlån normalt blir billigare än att delbetala en kreditkortsskuld, samt att inkomstkrav där de anges typiskt ligger kring 125 000 till 150 000 kr per år medan andra utgivare gör en helhetsbedömning utan angiven miniminivå. Räkneexemplen är beräknade utifrån dessa uppgifter och visar att en kredit om 20 000 kr kostar 1 948 kr per år vid 9,74 procent och 4 380 kr per år vid 21,90 procent. Villkor och beviljandegrad är färskvara och kan ändras.
Bra att veta: Kreditkort 365 är en oberoende informations- och jämförelsetjänst och inte en bank eller kortutgivare. Vi ger allmän information, inte individuell rådgivning, och rekommenderar inga kreditprodukter till den som har en ansträngd ekonomi. Ett kreditkort innebär alltid en kreditprövning, och att låna kostar pengar. Betalar du inte hela fakturan i tid tillkommer ränta, och uteblivna betalningar kan leda till en betalningsanmärkning som försvårar att hyra bostad, teckna abonnemang och få nya krediter. Behöver du stöd finns kostnadsfri budget och skuldrådgivning i din kommun, som du hittar via Konsumentverket.